Restriktionslistor

Listan innehåller vanligtvis ämnen som är förbjudna, begränsade eller under utfasning, ofta på grund av deras egenskaper som cancerframkallande, reproduktionsstörande, allergiframkallande, persistenta (svårnedbrytbara) eller bioackumulerande (ansamlas i levande organismer). Vilka ämnen som omfattas baseras ofta på nationell och internationell lagstiftning, som till exempel EU:s kemikalieförordning REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) samt andra regelverk som RoHS (begränsning av farliga ämnen i elektronik) och CLP (klassificering, märkning och förpackning av kemikalier).

Företag använder restriktionslistor som en del av sitt kemikaliehanteringssystem för att säkerställa att de följer gällande lagar och interna krav. Listorna kan också vara ett verktyg i arbetet med substitution, det vill säga att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga alternativ. Genom att följa en restriktionslista kan organisationer minska risken för lagbrott, skador på anställda, negativ miljöpåverkan samt skador på sitt varumärke.

En restriktionslista uppdateras regelbundet för att spegla nya forskningsrön och förändringar i lagstiftningen. Den kan vara allmänt tillgänglig, som de som publiceras av myndigheter, eller intern och specifikt anpassad för ett företag eller en bransch. Sammanfattningsvis är restriktionslistan ett centralt verktyg i det systematiska arbetet med att uppnå säker och hållbar kemikaliehantering.