Vad är CMR-ämnen?
CMR står för Cancerogena, Mutagena och Reproduktionsstörande ämnen. Med det menas kemikalier som kan orsaka allvarliga skador på människors hälsa – till exempel cancer, genetiska skador eller problem med fortplantning. Eftersom många CMR-ämnen inte har någon tydligt definierad säker gräns för exponering innebär redan små mängder ofta en förhöjd risk. Vanliga typer av CMR-ämnen är vissa lösningsmedel, tungmetaller och läkemedel – även om det finns många olika varianter beroende på användning.
Varför är CMR-ämnen särskilt farliga?
Riskerna med CMR-ämnen är ofta långsiktiga. Effekter som cancer eller genetiska skador kan ta många år att utveckla och märks sällan direkt vid exponering. Mutagena ämnen kan påverka arvsmassan vilket kan leda till ärftliga skador och reproduktionstoxiska ämnen kan påverka fertilitet eller fostrets utveckling vid kontakt med gravida personer.
Denna långsiktiga och potentiellt allvarliga risk gör att CMR-ämnen hanteras med betydligt större försiktighet än många andra kemikalier.
Lagstiftning och reglering
Eftersom även små exponeringar kan vara skadliga omfattas CMR-ämnen av särskilda lagar och regler i EU och Sverige. Två centrala regelverk är REACH-förordningen och CLP-förordningen, som ställer krav på klassificering, märkning och korrekt hantering av kemikalier. Dessutom regleras hanteringen på arbetsplatser via arbetsmiljöföreskrifter, i Sverige via AFS 2023:10, där det ställs krav på riskbedömning, dokumentation och rutiner, särskilt när det gäller ämnen med farokoderna H350 (cancer), H340 (mutagen) och H360 (reproduktionstoxiskt). Det finns även krav på substitut, det vill säga att man måste överväga att ersätta CMR-ämnen med mindre farliga alternativ om det är tekniskt möjligt.
Vad innebär det i praktiken på en arbetsplats?
När CMR-ämnen används måste arbetsgivaren vidta särskilda försiktighetsåtgärder och målet är att minimera exponeringen så mycket som möjligt, helst genom tekniska lösningar. Om möjligt ska hantering ske i ett slutet system. Om det inte går ska man använda processventilation, skyddsutrustning (handskar, skyddskläder, andningsskydd), undvika spill och stänk samt rengöra ytor regelbundet. Spill och avfall ska samlas upp och förvaras säkert i märkta behållare. Vid sådana arbeten ska det finnas skriftliga hanteringsinstruktioner och om ämnena inte kan bytas ut krävs en dokumenterad utredning som visar att substitution inte varit möjlig.
För att kunna spåra om exponering kan ha lett till hälsoeffekter ska arbetsgivaren föra exponeringsregister över personer som arbetat med CMR-ämnen. Dessa register ska sparas i många år – ofta upp till 40 år för farliga ämnen med H340 (mutagen) eller H350 (cancer) och minst 5 år för ämnen med H360 (reproduktionstoxiskt).
Lär dig mer:
Har du några frågor?
Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring arbete med kemikaliehantering och finns här för att hjälpa er öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.
Undrar du något? Tveka inte, kontakta oss genom att klicka på knappen nedan eller mejla oss direkt på consulting@intersolia.com
