Företag har mycket att vinna på att substituera kemiska produkter som innehåller oönskade ämnen. Målsättningen med substitution är att skapa säkrare arbetsplatser, minska miljöpåverkan och underlätta lagefterlevnad. I denna artikel går vi igenom vilka produkter och ämnen som bör fasas ut, hur ni hittar bättre alternativ samt vår rekommenderade arbetsgång för arbetet.
Vad är substitution?
Substitution av farliga ämnen innebär att byta ut ämnen och produkter mot säkrare alternativ eller genom att använda icke-kemiska lösningar, nya material eller innovativa tekniker. Målet med substitution är att minska eller eliminera risker för hälsa och miljö. En välfungerande substitutionsprocess leder till en tryggare arbetsmiljö, bättre konsumentskydd och minskad miljöpåverkan. Substitution kan också bidra till ökad regelefterlevnad, starkt hållbarhetsarbete och förbättrad konkurrenskraft genom innovation och riskreducering.
För att effektivisera substitutionsprocessen handlar det inte bara om att ersätta farliga kemiska ämnen med mindre skadliga alternativ – det gäller också att identifiera de bästa lösningarna utifrån ämnets funktion i produkter och processer.
Utbildning
Substitution av kemiska produkter
En övergripande kurs i hur du kan arbeta med substitution. Vi går igenom vilka lagkrav som gäller, hjälper dig med prioriteringar samt ger praktisk information om vad du bör tänka på. Företag som använder iChemistry får även se hur systemets verktyg för substitution kan användas.
Varför ska man arbeta med utfasning?
Säkrare och tryggare arbetsmiljö
Att fasa ut farliga produkter är ett sätt att ”bygga bort” riskerna. Hantering av cancerframkallande och reproduktionstoxiska produkter eller ämnen kan ge upphov till oro bland era medarbetare. Ett sätt att skapa en känsla av trygghet på arbetsplatsen är att fasa ut dessa ämnen eller produkter.
Lägre miljöpåverkan
Vissa ämnen bryts inte ner i naturen eller bryts ner mycket långsamt. Exempelvis tungmetaller och perfluorerade organiska föreningar. Hanteringen av dessa ämnen har en negativ påverkan på miljön och genom att fasa ut dem kan ni få en lägre miljöpåverkan.
Förenklad avfallshantering
Avfallet som bildas inklusive förpackningar, produkterrester och använt saneringsmedel ska tas om hand. Avfall som kan sorteras som brännbart eller som kan tas om hand av kommunala reningsverk (vätskor) innebär ofta både en förenkling och besparing.
Rapportering till myndigheter underlättas
Myndigheter kan begära in uppgifter om hantering av exempelvis utfasningsämnen (KEMI) och ämnen som finns listade i EUs vattendirektiv. Ämnen på kandidatlistan som återfinns i de varor ni tillverkar ska rapporteras till den Europeiska kemikaliemyndigheten.
Enklare att uppfylla lagkrav och kundkrav
Det finns inget generellt förbud mot att hantera exempelvis cancerframkallande produkter, men det finns högt ställda krav som måste uppfyllas (AFS 2011:19).
Stärka varumärket och undvika negativ publicitet
Ett företag som kan visa att deras produkter är säkra med avseende på kemikalieinnehåll har en stor konkurrensfördel. Uppgifter om att varor eller produkter innehåller oönskade ämnen kan orsaka stor skada och försämra företagets trovärdighet.
Vilka produkter och ämnen bör fasas ut?
I ert substitutionsarbete kan ni arbeta på två nivåer: ni kan identifiera oönskade produkter baserat på produktens klassificering (avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet) eller baserat på ingående ämnen (avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet). Båda tillvägagångssätten fungerar bra.
Med hjälp av produktens klassificering
Om ni ska identifiera substitutionskandidater baserat på produktklassificeringar rekommenderas följande klassificeringar:
- Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska produkter (CMR-produkter)
- Klassificering H350, H340, H360 och H362
- Produkter som är allergiframkallande vid inandning
- Klassificering H334
- Dödliga produkter
- Klassificering H300, H310 och H330
iChemistry
Ta kontroll med vår trafikljusfunktion
Du behöver inte vara expert för att förstå hur farlig en kemikalie är – se det direkt med hjälp av trafikljusen. Era produkter tilldelas en färg baserat på deras egenskaper och kan snabbt ge er en fingervisning om produktens farlighet.
Med hjälp av produktens ingående ämnen
Det andra tillvägagångssättet är att identifiera oönskade ämnen i produkterna. Kemikalieinspektionens rekommendation är att följande ämnen ska fasas ut helt och hållet (oavsett halt i produkterna).
- Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen (CMR)
- Om ämnet tas upp i kroppen finns det en ökad risk för cancer, skador på arvsmassan eller nedsatt reproduktionsförmåga. Mutagena ämnen kan skada arvsmassan vilket i sin tur kan leda till andra sjukdomar som exempelvis cancer. I princip alla ämnen som är klassificerade som mutagena är även klassificerade som cancerframkallande. Klassificering H350, H340, H360 och H362.
- Kraftigt allergiframkallande ämnen
- Inkluderar ämnen som kan orsaka allergi eller astmasymtom vid inandning och ämnen som är kraftigt allergiframkallande vid hudkontakt. Klassificering H334 och H317 Kat 1A.
- Hormonstörande ämnen
- Ämnen som har negativ påverkan på hormonsystemet hos människor eller andra organismer kallas för hormonstörande ämnen. Många ämnen som är hormonstörande är även klassificerade som reproduktionstoxiska. Exempel på andra negativa effekter som påvisats i djurstudier är störd utveckling av hjärnan och metabola sjukdomar som diabetes. Klassificering: EUH380 (människa) och EUH430 (miljö).
- Kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar (Hg, Cd och Pb)
- Tungmetaller som har allvarliga effekter för både oss människor och miljön. Problemet med metaller är att de inte bryts ner i naturen och kan därför ge upphov till negativa effekt under lång tid.
- Persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT) samt Mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen (vPvB)
- Organiska ämnen som bryts ner mycket långsamt i naturen och som ackumuleras i biologisk vävnad. Benämns ofta ”miljögifter”. Exempel är klorerade, bromerade och fluorerade föreningar. Klassificering EUH440 (PBT) och EUH441 (vPvB).
- Högfluorerade ämnen (PFAS)
- Inkluderas på listan eftersom de bryts ner extremt långsamt i naturen. Så av försiktighetsskäl bör dessa ämnen inte tillverkas och användas.
- Fördjupad information: I princip alla PFAS-ämnen är antingen extremt svårnedbrytbara i sig själva eller så bryts de ner till extremt svårnedbrytbara PFAS-ämnen i miljön. Detta beror på de otroligt starka kol-fluor bindningarna i molekylen. Ämnen som bara har kol bundet till ett fluor (-CF-) omfattas inte av OECD:s PFAS-definition och är också generellt mer lättnedbrytbara i miljön.
- Fluorerade växthusgaser
- Är mer potenta växthusgaser jämfört med koldioxid. ”Global uppvärmningspotential” är ett mått på hur pass potent gasen är.
- Ozonförstörande ämnen
- Det är ämnen som i princip fasats ut helt från samhället. En solskenshistoria! Klassificering H420.
Kemikalieinspektionen har skapat en databas med tusentals ämnen som uppfyller ett eller flera av dessa kriterier. Det går att söka på CAS-nummer, EG-nummer och ämnesnamn. Listan finns i iChemistry för att underlätta för er.
Hur hittar vi bättre alternativ?
När ni börjar gå igenom era produkter finns det flera frågor ni kan ställa er för att hitta i vilken ände ni borde börja. Fråga er om ni behöver produkter, samt om ni kan använda en befintlig produkt som är mindre farlig. Ni kan även kontakta leverantörer och branschföreningar för rekommendationer. Slutligen kan ni söka efter alternativ på egen hand.
3 sätt att substituera era kemikalier på:
- Behövs verkligen en ersättare till produkten? Går det att modifiera processparametrarna så att ämnet inte behöver någon ersättare? Är det OK att slutprodukten har något annorlunda egenskaper?
- Substitution med andra typer av kemikalier: I detta fall måste vanligtvis processen eller processbetingelserna ändras (reaktionstid, temperatur).
- Slutligen har vi fallet då vi byter ut ämnet mot en liknande substans. Observera att en liknande substans kan ha liknande miljö- och hälsofaror (ett sätt att kringgå lagstiftningen).
Tips på ställen ni kan leta efter nya alternativ på:
Positiva produkt-listor
BASTA-registret: https://www.bastaonline.se/
Svanen och EU-blomman: https://www.svanen.se/
Bra miljöval: https://www.bramiljoval.se/
RISE listor med hydrauloljor och smörjfett
Substitution – Exempel
Nationella substitutionsgruppens utbyteslista (hälso- och sjukvård)
SIN-list, Marketplace Alternatives: https://marketplace.chemsec.org/
Rekommenderad arbetsgång
Steg 1 - Identifiera produkter som bör fasas ut
Identifiera produkter baserat på produktklassificering och/eller ingående ämnen och dess halter. Det gäller även produkter som ni måste fasa ut på grund av ändrade lagkrav (exempelvis ämnen på REACH Bilaga XIV). Ta reda på hur stora volymer som hanteras och årlig förbrukning. Prioritera vilka produkter som ni ska fasa ut i första hand baserat på ovanstående.
Tips! Det kan ofta vara svårt att fasa ut produkter som ingår i de varor ni producerar. Därför kan det i första hand vara enklare att fasa ut produkter som används för underhåll och processkemikalier.
Nedanstående produkter är inte önskvärda och ska fasas ut i möjligaste mån:
- Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska (Klassificering H340, H350, H360, H362)
- Orsakar allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning (Klassificering H334)
- Dödliga (Klassificering H300, H310 och H330)
- Innehåller ämnen på arbetsmiljöverkets A- och B-lista (0,1% eller mer)
- Innehåller ämnen på REACH kandidatlista (0,1% eller mer)*
- Innehåller PBT/vPvB-ämnen (0,1% eller mer)
- Innehåller perfluorerade ämnen, PFAS (0,1% eller mer)
* Alla ämnen på Kandidatlistan återfinns även på REACH Bilaga XIV Tillstånd
Steg 2 - Hitta ersättare
- Behöver vi en ersättare? Kan vi exempelvis ändra metod/process eller hitta en teknisk lösning som gör att produkten inte behövs?
- Kan vi använda en befintlig produkt som är bättre?
- Kan vi använda en befintlig produkt som är bättre ur ett hälso- och miljöperspektiv?
- Jämför befintlig produkt med alternativ baserat på säkerhetsdatablad och tekniska produktblad: Riskerna med produkterna (hälsa, miljö och brand), teknisk funktion och pris.
- Informera er leverantör om varför ni vill fasa ut produkten och efterfråga alternativ.
- Ni kan även fråga leverantören om ämnet fyller en funktion i produkten eller om det är en förorening. Vilken funktion fyller ämnet i produkten och hur ändras produktens egenskaper om ämnet inte finns med?
- Använd positiva listor för att på egen hand hitta ersättare.
- Kontakta andra leverantörer och branschkollegor.
- Jämför befintlig produkt med alternativen (HSE-egenskaper, teknisk funktion och pris).
- Utvärdera produkten och besluta om byte.
Substitutionsprocessen kortfattat:
- Definiera vilka produkter ni vill fasa ut.
- Identifiera produkter varje år som ni vill fasa ut baserat på:
- Kriterierna och förbrukning
- Ohälsa, olycksfall eller tillbud
- Obehag (exempelvis lukt)
- Utred om det går att hitta bättre alternativ och dokumentera (i exempelvis riskbedömningarna). Inkludera byten i miljörapporten.
- Kontrollera i samband med riskbedömningar om det finns bättre alternativ (krav på utredning och dokumentation för CMR-produkter).
Har du några frågor? Vi finns här!
Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring arbete med riskbedömningar och finns här för att hjälpa er att öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.
Tveka inte, utan mejla oss direkt på consulting@intersolia.com eller via knappen nedan.
Lär dig mer:
