Intersolia

Transport av farligt gods – en komplett guide om ansvar och krav

Farligt gods

Säker transport av farligt gods är en oundviklig och komplex verklighet som kräver strikta följsamhetsregler och noggrann hantering. I denna omfattande guide utforskar vi vad farligt gods faktiskt innebär och hur det klassificeras enligt internationella regelverk som ADR, IMDG, och ICAO-TI/IATA DGR. Från explosiva ämnen till frätande ämnen – vi går igenom de nio faroklasserna och deras undergrupper för att ge dig en djupare förståelse.

Innehåll

Vad är farligt gods?

Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysiska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Hanteras godset korrekt så är det inte farligare än oklassat gods. Det är därför viktigt att de hanteras på rätt sätt när man genomför transporten.

Ämnet eller föremålet behöver dessutom uppfylla kriterierna för transportklassificering i något av regelverken ADR (väg), IMDG (sjö), ICAO-TI/IATA DGR (flyg) eller RID (järnväg).

Regelverk för transport av farligt gods

I Sverige har vi en lag som fastställs i riksdagen: Lag (2006:263) om transport av farligt gods | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Syftet med denna lag är att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom.

Vi har även en förordning som ges ut av regeringen: Förordning (2006:311) om transport av farligt gods | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

ADR

ADR är en förkortning av Accord européen relatif au transport international des marchandises dangereuses par route och betyder europeiskt regelverk för internationell transport av farligt gods på landsväg. Du kan även stöta på ADR-S, vilket betyder att föreskriften är kompletterad med bestämmelser som gäller för transporter i Sverige. ADR gäller vid transporter mellan EU- och EES-medlemsstater samt länder som är med i överenskommelsen.

MSB är transportmyndighet för vägtransport och ger ut sina föreskrifter ADR-S: 22-0347_msb_A4_omslag_ADR-S.indd

ADN

ADN är den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar. Överenskommelsen syftar till att säkerställa en hög säkerhetsnivå vid internationell transport av farligt gods, bidra till skyddet av miljön genom att förhindra all förorening till följd av olyckor samt underlätta transporter och främja internationell handel med farligt gods. ADN används inte i Sverige, men är bra att hålla koll på ändå.

IMDG-koden

IMDG är den internationella koden för sjötransport av farligt gods och står för International Maritime Dangerous Goods Code. IMDG-koden består bland annat av allmänna bestämmelser, utbildning och klassificering.

RID

RID står för Règlement concernant le transport international ferroviaire de marchandises Dangereuses, vilket på svenska benämns som bestämmelserna om internationella järnvägstransporter av farligt gods. Precis som med ADR finns även varianten RID-S, där bokstaven S betecknar att bilagan innehåller specifika bestämmelser för Sverige.

ICAO-TI

ICAO-TI kommer från the International Civil Aviation Organization – Technical Instructions for the safe transport of dangerous goods by air. På svenska benämns detta som Internationell transport av farligt gods i luften. Som namnet tyder så är det den Internationella Civila luftfartsorganisationen (ICAO) som publicerar regleringarna som är bindande för samtliga länder som biträtt konventionen om internationell civil luftfart, som även går under namnet Chicago-konventionen.

Utöver detta har IATA (Internationella luftfartsorganisationen) och flygbolagen tagit fram tilläggsregler under benämningen DGR (Dangerous Goods Regulations) som är baserade på ICAO-TI.

Varför har vi regleringar för transport av farligt gods?

När man transporterar ett ämne eller produkt som är klassat som farligt gods, kan mycket ske under transportsträckan. För att minimera riskerna har lagstiftningen tagits fram. Det sker fortfarande olyckor och tillbud kring dessa transporter, och i många fall kan det vara ett resultat av slarvande eller ignorerande av bestämmelserna.

Polisen som är tillsynsmyndighet för vägtransporter stoppar fordon märkta med de orangea skyltarna som markerar att lasten innehåller farligt gods över värdeberäknad mängd. Många väljer därför att inte skylta sina fordon på rätt sätt för att inte bli stoppade, vilket kan resultera i att räddningstjänsten inte kan agera på ett korrekt sätt vid en olycka. Detta kan i sin tur få katastrofala följder. Man jobbar därför på att stoppa även omärkta fordon för kontroller tillsammans med kustbevakningen som är tillsynsmyndighet för sjötransporter.

Hur vet man om ett ämne är klassificerat som farligt gods?

Det enklaste sättet att ta reda på detta är att titta på avsnitt 14: transportinformation i säkerhetsdatabladet. Hittar man ett UN-nummer i 14.1 är det klassat som farligt gods. UN-numret består av fyra siffror och fastställs av FN enligt deras klassificeringssystem. Därför kan det även hända att du stöter på varianten FN-nummer, men det är ändå UN-nummer som är den vanliga benämningen. Numren används internationellt och är gemensamt för alla typer av transporter.

Förutom i säkerhetsdatabladet hittar du även UN-nummer på de orangea skyltarna på fordon, som innehåller farligt gods i tank eller bulk och containrar som markerar att de innehåller farligt gods. Några vanliga UN-nummer är exempelvis UN 1203 för bensin, UN 1202 för diesel och UN 1170 för etanol.

Under avsnitt 14 i säkerhetsdatabladet hittar ni även information om faroklasser och förpackningsgrupper.

Förpackningsgrupperna är indelade i förpackningsgrupp l, ll och lll, där l är mycket farligt, ll är farligt och lll är mindre farligt.

transport av farligt gods

Ibland kan det stå omfattas inte av transportförordningen i ämnets eller produktens SDB, och då ser ni tydligt vad som gäller.

CLP-märkning och farligt gods

Även om en produkt kan behöva vara märkt enligt CLP, betyder det ändå inte att de automatiskt berörs av bestämmelserna för farligt gods. Det kan dock vara en god idé att titta lite extra på CLP-märkta produkter och deras säkerhetsdatablad för att se så att man följer alla bestämmelser som gäller.

Faroklasser

För farligt gods finns det 9 faroklasser, där vissa har undergrupper och divisioner.

Ett ämne eller föremål kan tillhöra flera klasser, och ha så kallade sekundära klassificeringar. Ett exempel på detta är syrgas, som har klass 2.2 Icke brandfarlig, icke giftig gas, samt klass 5.1 Oxiderande ämnen.

Klass 1: Explosiva ämnen och föremål

Till denna klass hör exempelvis ammunition, krut, fyrverkerier och dynamit.

Klass 2: Gaser

Denna klass har tre stycken undergrupper:

2.1 – Brandfarlig gas: exempelvis aerosoler, metan, propan och gasol.

2.2 – Icke brandfarliga, icke giftiga gaser: exempelvis syrgas och kvävgas.

2.3 – Giftig gas: exempelvis klorgas.

Klass 3: Brandfarlig vätska

Hit hör t.ex. färg, bensin, diesel, olika typer av alkohol, och spolarvätska.

Klass 4: Brandfarliga fasta ämnen

Klass 4 har tre undergrupper:

4.1 – Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen. Hit hör exempelvis tändstickor och olika slag av våtservetter

4.2 – Självantändande ämnen. Hit hör exempelvis fiskmjöl, som används vid fiskodlingar och som djurfoder.

4.3 – Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. Hit hör exempelvis metallen litium och magnesiumpulver.

Klass 5: Oxiderande ämnen och organiska peroxider

Klass 5 har två undergrupper:

5.1 – Oxiderande ämnen. För denna klass är ämnen som hör hit brandunderhållande, och det kan inkludera exempelvis väteperoxid och ammoniumnitrat.

5.2 – Organiska peroxider. I denna klass kan ämnen vara både fasta och flytande, och får inte blandas med andra material då en kemisk reaktion med explosionsartade bränder kan uppstå. Härdare för plastic padding hör exempelvis till denna grupp.

Klass 6: Giftiga och smittfarliga ämnen

Klass 6 har två undergrupper:

6.1 Giftiga ämnen. Hit hör exempelvis olika pesticider, vissa starka mediciner och asbest.

6.2: Smittförande ämnen. För denna klass finns även klassningen UN3373: biologisk substans. Det kan gälla exempelvis blodprov man vet innehåller en smittsam sjukdom eller andra bakterier.

Klass 7: Radioaktiva ämnen

Hit kan exempelvis olika isotoper inom sjukvården höra och Uran.

Klass 8: Frätande ämnen

Olika syror och baser kan ha denna klassificering. Det kan gälla någon propplösare som är klassad som frätare, eller bilbatterier som innehåller syra.

Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål

När något inte passar in i en klass, får de klassificering 9. Det kan vara exempelvis livräddningsutrustning, litiumbatterier och fordon.

transport av farligt gods klass 9

Interna transporter

Vid interna transporter finns flera undantag i ADR. Transport för egen förrådshållning räknas dock inte till interna transporter, utan de är reglerade som vanligt i ADR. Oftast är det användningen som bestämmer framför mängden, men det finns begränsningar på hur mycket man får ta med ut till kund.

Ett exempel på detta kan vara att du behöver ha med dig en gas för att svetsa ute hos en kund, och du kan då ha med dig den gasen i din arbetsbil. Du behöver även titta i tabellen i ADR vilken är den högsta mängden du får ta med dig för att undantaget ska gälla. Tyvärr är detta något det fuskas mycket med, vilket utgör fara för både hälsa och miljö.

Vad händer om man inte följer bestämmelserna?

Vid vägtransport är det polisen som har hand om tillsynen. Då kontrolleras främst transportören, men även avsändare kan få böter om det är de som är skyldiga. Det är därför viktigt att alla involverade gör rätt och följer bestämmelserna. Kustbevakningen är ansvarig för tillsyn vid hamnar och vägar kring hamnar. För transport med flyg eller järnväg är det däremot transportstyrelsen som gör tillsyn.

Straffet beror mycket på varför bestämmelserna inte har följts. Har det varit uppsåtligt eller beror det på oaktsamhet? Man kan ändå få fängelse i upp till ett år samt saftiga böter.

Vem har ansvar vid transport av farligt gods?

Alla som är involverade i transportkedjan av farligt gods har ansvar och krav på utbildning enligt regelverken.

Som avsändare behöver du exempelvis ha koll på att godset är klassificerat och tillåtet för transport. Du behöver även få fram korrekt UN-nummer. Du kan exempelvis använda dig av Tabell A i ADR-S 22-0347 msb  eller databasen Kemiska ämnen.

olika aktörers skyldigheter transport av farligt gods
Ansvar hos avsändaren

Avsändare enligt ADR/RID: Med avsändare förstås ett företag som avsänder farligt gods för egen eller annans räkning. Om en transport utförs i enlighet med ett transportavtal ska med avsändare förstås den som är avsändare enligt transportavtalet.

Skyldigheter:

  • Försäkra sig om att det farliga godset är klassificerat och tillåtet för transport enligt ADR/ADR-S.
  • Överlämna godsdeklaration och övriga relevanta uppgifter till transportören.
  • Ha utbildad personal.
  • Använda godkända förpackningar och att godset är märkt och etiketterat.

Mottagare enligt ADR/RID: Med mottagare förstås ett företag som tar emot farligt gods eller den som står som mottagare enligt transportavtalet.

Skyldigheter:

  • Ha utbildad personal.
  • Mottagaren är ålagd att inte utan tvingande skäl fördröja mottagandet av godset och att efter lossningen kontrollera att de bestämmelser i ADR/ADR-S som berör mottagaren är uppfyllda.
  • Om denna kontroll, när det gäller containrar, uppvisar en avvikelse från bestämmelserna i ADR/ADR-S, ska mottagaren återsända containern till transportören först efter att avvikelsen har åtgärdats.

Lastare enligt ADR/RID:

Företag som lastar förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar i eller på ett fordon eller en container.

eller

Företag som lastar en container, bulkcontainer, MEG-container, tankcontainer eller UN-tank på ett fordon.

Skyldigheter:

  • Får endast överlämna farligt gods till transportören om det är tillåtet för transport enligt ADR/ADR-S.
  • Ska vid överlämnande av förpackat farligt gods eller ej rengjorda, tömda förpackningar för transport kontrollera om förpackningen är skadad. Lastaren får inte överlämna ett kolli, vars förpackning är skadad, och i synnerhet otät så att farligt gods kommer ut eller kan komma ut, till transport, förrän när bristerna har eliminerats. Detsamma gäller för tömda, ej rengjorda förpackningar.
  • Ska uppfylla de särskilda bestämmelserna för lastning och hantering.
  • Ska efter lastning av farligt gods i container uppfylla bestämmelserna för storetiketter, märkning och orangefärgade skyltar enligt kapitel 5.3.
  • Ska vid lastning av kollin beakta samlastningsförbud, även med avseende på farligt gods som redan finns på fordonet eller i storcontainern, samt bestämmelser för separering av livsmedel, andra konsumtionsvaror och djurfoder.

Lossare enligt ADR/RID: Företag som lastar av/flyttar förpackat farligt gods, småcontainrar eller UN-tankar från ett fordon. Företag som lossar farligt gods från en tank.

Skyldigheter:

  • Försäkra sig om att rätt gods lossas genom att jämföra relevant information på godsdeklarationen med informationen på kollin, containrar, tankar, MEMU, MEG-containrar eller fordon.
  • Före och under lossning kontrollera om förpackningar, tankar, fordon eller containrar är skadade i sådan omfattning att det skulle äventyra lossningsprocessen. Om så är fallet, ska lossning inte utföras förrän lämpliga åtgärder har vidtagits.
  • Uppfylla tillämpliga bestämmelser om lossning och hantering.
  • Efter lossning: avlägsna eventuella farliga rester som under lossningsprocessen har fäst på utsidan av tankar, fordon eller containrar, och säkerställa att ventiler och inspektionsöppningar är stängda.
  • Säkerställa att föreskriven rengöring och sanering av fordon eller containrar utförs.
  • Säkerställa att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som fästs enligt kapitel 5.3 inte längre visas på containrar som är fullständigt lossade, rengjorda och sanerade.

Transportör enligt ADR/RID: Företag som genomför transport, med eller utan transportavtal.

Skyldigheter:

  • Ha utbildad personal.
  • Kontrollera om det farliga gods som ska transporteras är tillåtet för transport enligt ADR/ADR-S.
  • Att föreskrivna handlingar lämnas till chauffören.
  • Att fordon inte har brister.
  • Att fordon inte är överlastade.
  • Försäkra sig om att storetiketter, märkningar och orangefärgade skyltar som är föreskrivna för fordonen i kapitel 5.3 är fastsatta.
  • Försäkra sig om att den utrustning som föreskrivs i ADR för transportenheten, fordonsbesättning och för vissa klasser finns ombord på transportenheten.

Vad är en säkerhetsrådgivare och vad har de för uppgifter?

En säkerhetsrådgivare har som uppgift att verka för att förebygga skador i samband med transporter av farligt gods. I uppgifterna ingår bland annat att se till att bestämmelserna följs, säkerställa rutiner för transporten samt upprätta årsrapporter och rapporter vid olycka eller tillbud med farligt gods. Det är viktigt att poängtera att säkerhetsrådgivaren dock inte är ytterst ansvarig, utan det är verksamhetsledningen.

Verksamheter som omfattar transport av farligt gods behöver ha en eller flera säkerhetsrådgivare. Detta gäller även dem som lämnar farligt gods för transport till någon annan. Detta är bestämt i lagen om transport av farligt gods (2006:263) och i 11§ finner du bestämmelser om säkerhetsrådgivare.

Just nu! Få en kostnadsfri analys

Säkerhetsrådgivare för farligt gods

Tillsammans med vår samarbetspartner Chemwise erbjuder vi säkerhetsrådgivare med många års erfarenhet som kan stötta er organisation antingen som extern säkerhetsrådgivare eller bollplank till en redan utsedd intern säkerhetsrådgivare. Just nu får ni en kostnadsfri analys för att se om ni omfattas av kravet.

Vanliga fallgropar vid transport av farligt gods

Det finns flera vanliga fel som är bra att känna till när man är involverad i transport av farligt gods. I många fall finns det framtagna rutiner i verksamheten, men personalen har inte koll på dessa eller hur de ska genomföras. I vissa fall finns det inga rutiner alls, och då blir det ännu svårare att göra rätt enligt bestämmelserna.

Se därför till att ta fram rutiner, och framför allt se till att personalen har kunskap om dessa och hur de ska följas. Både personalen och cheferna bör vara utbildade för att säkerställa att alla har rätt kunskaper och förutsättningar.

Har du några frågor?

Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring arbete med kemikaliehantering och finns här för att hjälpa er öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.

Undrar du något? Tveka inte, kontakta oss genom att klicka på knappen nedan eller mejla oss direkt på consulting@intersolia.com

Intersolia team
Dela