EU:s nya förpackningsförordning PPWR innebär nya krav på hur förpackningar ska utformas, användas och återvinnas. Men PPWR handlar inte bara om förpackningsavfall och återvinning. Förordningen innehåller också krav på kemiska ämnen i förpackningar.
Bland annat begränsas PFAS i livsmedelsförpackningar och sedan tidigare reglerade tungmetaller omfattas av gränsvärden. Samtidigt får så kallade Substances of Concern (SoC), ämnen som inger betänkligheter, ett större fokus.
Här går vi igenom vad PPWR innebär ur ett kemikalieperspektiv och vad företag behöver känna till.
Sammanfattning av artikeln
PPWR innehåller flera krav som rör kemiska ämnen i förpackningar:
- PFAS: Särskilda gränsvärden gäller för förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel.
- Tungmetaller: Bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom får tillsammans som huvudregel inte överstiga 100 mg/kg.
- Substances of Concern (SoC): Förekomsten och koncentrationen av ämnen som inger betänkligheter ska minimeras.
- REACH: PPWR är ett komplement till REACH. Företag behöver uppfylla krav enligt båda regelverken.
För företag innebär det ett ökat behov av att ha koll på vilka ämnen förpackningsmaterialen innehåller och säkerställa rätt information från leverantörer.
Vad är PPWR?
PPWR står för Packaging and Packaging Waste Regulation och är EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, förordning 2025/40.
Förordningen började tillämpas den 12 augusti 2026 och ersätter det tidigare förpackningsdirektivet. Syftet är bland annat att minska mängden förpackningsavfall, öka återanvändningen och materialåtervinningen och minska användningen av primära råvaror.
Kraven omfattar förpackningens hela livscykel – från tillverkning och användning till återvinning och avfallshantering.
För att ett material ska kunna cirkulera på ett säkert sätt räcker det inte att veta vilket material förpackningen består av. Vi behöver också förstå vilka ämnen materialet innehåller.
Vilka kemikaliekrav finns i PPWR?
Artikel 5 i PPWR innehåller särskilda krav på ämnen i förpackningar. Tre områden är särskilt viktiga att känna till:
- PFAS i förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel
- bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom
- Substances of Concern, alltså ämnen som inger betänkligheter
Kraven ser olika ut. För PFAS och tungmetaller finns konkreta gränsvärden, medan reglerna kring Substances of Concern har ett bredare fokus på att minimera förekomsten av problematiska ämnen i förpackningar och återvunna material.
Lagstöd
Kraven på ämnen i förpackningar finns i EU förordning (EU) 2025/40 om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), framför allt i artikel 5.
Här finns bland annat krav på PFAS i livsmedelsförpackningar, gränsvärden för bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom samt krav kopplade till Substances of Concern (SoC).
PFAS i livsmedelsförpackningar begränsas
En av de tydligaste förändringarna ur ett kemikalieperspektiv gäller PFAS.
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp syntetiskt framställda ämnen. De har använts i många olika produkter och material, bland annat för sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper.
Från och med den 12 augusti 2026 får förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel inte släppas ut på EU-marknaden om de innehåller PFAS i koncentrationer som är lika med eller över PPWR:s gränsvärden.
Vilka gränsvärden gäller för PFAS enligt PPWR?
- 25 ppb för en enskild PFAS vid riktad PFAS-analys. Polymera PFAS är undantagna från denna kvantifiering.
- 250 ppb för summan av PFAS vid riktad analys, i tillämpliga fall efter nedbrytning av prekursorer. Polymera PFAS är även här undantagna från kvantifieringen.
- 50 ppm för PFAS inklusive polymera PFAS. Om den totala fluorhalten överstiger 50 mg/kg finns dessutom krav på att relevant dokumentation om fluorhalten ska kunna tillhandahållas.
För företag som omfattas innebär reglerna att det blir viktigt att veta om PFAS förekommer i relevanta förpackningar och att kunna få fram den information som krävs för att visa att kraven uppfylls.
Det kan exempelvis innebära att information behöver samlas in från leverantörer eller att material behöver analyseras.
Vad gäller för tungmetaller i förpackningar?
PPWR innehåller också kemikaliekrav som funnits i EU:s förpackningslagstiftning sedan tidigare.
Det gäller:
- bly
- kadmium
- kvicksilver
- sexvärt krom
Den sammanlagda koncentrationen av dessa fyra tungmetaller i en förpackning eller dess komponenter får som huvudregel inte överstiga 100 mg/kg.
Det är alltså inte ett nytt gränsvärde som införs för första gången med PPWR. Begränsningen fanns även under det tidigare regelverket och förs nu vidare i den nya förordningen.
För företag handlar det därför framför allt om att säkerställa att förpackningarna fortsatt uppfyller kraven. Det finns också vissa undantag som kan vara relevanta i specifika fall.
Undantagsfall
Glasförpackningar kan under vissa villkor omfattas av undantag från gränsvärdet för bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom. Villkoren regleras i kommissionens beslut 2001/171/EG
Plastbackar och plastpallar i slutna och kontrollerade återvinningssystem kan under vissa förutsättningar överskrida gränsvärdet. Bland annat ska materialet huvudsakligen komma från andra plastbackar eller plastpallar och tungmetaller får inte tillsättas avsiktligt.
Substances of Concern och PPWR
PPWR stannar inte vid ett antal namngivna ämnen. Förordningen tar också ett bredare grepp om så kallade Substances of Concern (SoC), eller ämnen som inger betänkligheter.
Enkelt förklarat handlar det om ämnen som på grund av sina egenskaper kan innebära problem för exempelvis människors hälsa, miljön eller möjligheten att på ett säkert sätt återanvända och återvinna material.
Enligt PPWR ska förpackningar tillverkas så att förekomsten och koncentrationen av Substances of Concern i förpackningsmaterial och förpackningskomponenter minimeras.
Det handlar dessutom inte bara om vad som finns i förpackningen när den används. Hänsyn ska även tas till vad som händer senare i livscykeln, exempelvis när förpackningen blir avfall eller återvinns till en sekundär råvara.
Varför är kemikalier viktiga för återvinning?
En av de viktigaste kopplingarna mellan PPWR och kemikaliehantering finns i den cirkulära ekonomin.
Tänk exempelvis att en plastförpackning samlas in, återvinns och används som råvara till en ny produkt. Om det ursprungliga materialet innehåller problematiska ämnen kan dessa följa med in i det återvunna materialet.
Materialet kan alltså vara tekniskt återvinningsbart, samtidigt som dess kemiska innehåll begränsar hur lämpligt det är att använda igen.
Det är en viktig anledning till att PPWR inte enbart fokuserar på hur mycket material som återvinns. Förordningen tar också hänsyn till vilka ämnen som kan följa med genom materialets livscykel.
För företag innebär det att kunskap om materialens kemiska innehåll blir en allt viktigare del av arbetet med cirkularitet.
Vad händer med Substances of Concern framöver?
Kraven kring Substances of Concern är ett område att hålla extra koll på.
EU-kommissionen ska, med stöd av Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA, ta fram en rapport om förekomsten av Substances of Concern i förpackningar och förpackningskomponenter.
Rapporten ska bland annat undersöka i vilken utsträckning dessa ämnen påverkar återanvändning, materialåtervinning och kemikaliesäkerhet.
Den ska vara klar senast den 31 december 2026 och kan ligga till grund för ytterligare åtgärder.
ECHA arbetar redan med att identifiera Substances of Concern i förpackningar och förpackningskomponenter. Arbetet omfattar också att identifiera ämnen som skulle kunna prioriteras för begränsning under REACH på grund av risker för människors hälsa eller miljön.
Det här är därför ett område där företag behöver vara beredda på fortsatt utveckling.
Hur hänger PPWR och REACH ihop?
PPWR och REACH har olika fokus, men möts när det gäller vilka kemiska ämnen som kan förekomma i förpackningsmaterial.
REACH reglerar kemiska ämnen inom EU och kan bland annat begränsa hur vissa ämnen får tillverkas, användas eller släppas ut på marknaden. PPWR utgår i stället från själva förpackningen och ställer krav på dess kemiska innehåll med hänsyn till hela livscykeln – från användning till återvinning och sekundära råvaror.
Det innebär att företag behöver se både till vilka kemikalieregler som gäller för ett ämne och vilka krav som gäller när ämnet förekommer i en förpackning.
Kopplingen blir särskilt tydlig för Substances of Concern. PPWR fokuserar på att minska förekomsten av problematiska ämnen i förpackningar och återvunna material, medan REACH kan användas för att införa mer specifika begränsningar för enskilda ämnen eller ämnesgrupper.
Tillsammans bidrar regelverken därmed till samma övergripande mål: att minska riskerna med farliga ämnen och skapa säkrare materialflöden.
Vad behöver företag göra för att förbereda sig?
Exakt vilka krav som gäller beror på företagets roll och vilka typer av förpackningar verksamheten hanterar. Men det finns några frågor som är bra att börja med.
- Kartlägg era förpackningar
Vilka förpackningar tillverkar, importerar eller släpper ni ut på marknaden? Vilka material och komponenter består de av? - Identifiera livsmedelsförpackningar
Har ni förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel? Då behöver ni särskilt kontrollera de nya PFAS-kraven. - Se över informationen från leverantörer
Vet ni vilka ämnen materialen innehåller? Vilken dokumentation kan era leverantörer tillhandahålla? - Kontrollera relevanta gränsvärden
Säkerställ att berörda förpackningar uppfyller kraven för PFAS och tungmetaller. - Titta bredare på problematiska ämnen
Fokusera inte enbart på ämnen som redan omfattas av specifika gränsvärden. Utvecklingen kring Substances of Concern gör det allt viktigare att ha en bredare överblick över det kemiska innehållet. - Följ utvecklingen
PPWR införs stegvis och arbetet kring Substances of Concern fortsätter. Företag behöver därför följa både PPWR och utvecklingen inom angränsande kemikalielagstiftning.
PPWR gör kunskap om kemiskt innehåll allt viktigare
PPWR är i första hand en förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Men kraven visar samtidigt hur nära frågor om kemikalier, material och cirkulär ekonomi hänger ihop.
För företag räcker det därför inte alltid att veta att en förpackning går att återvinna. Man behöver också förstå vad materialet innehåller och om ämnena kan följa med vidare när materialet återanvänds eller återvinns.
PFAS-begränsningen är ett tydligt exempel. Gränsvärdena för tungmetaller är ett annat. Och det bredare fokuset på Substances of Concern visar att kunskap om kemiskt innehåll sannolikt kommer att fortsätta spela en viktig roll i utvecklingen mot säkrare och mer cirkulära materialflöden.
Att skapa en bättre överblick över kemikalier och material idag kan därför göra det enklare att möta både dagens krav och kommande förändringar.
Vanliga frågor om PPWR och kemikalier
Vad är PPWR?
PPWR står för Packaging and Packaging Waste Regulation och är EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall, förordning (EU) 2025/40.
Den innehåller krav på bland annat återvinning, återanvändning, materialanvändning och vissa kemiska ämnen i förpackningar. Förordningen började tillämpas den 12 augusti 2026.
Vilka kemikalier regleras i PPWR?
PPWR innehåller bland annat gränsvärden för PFAS i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det finns också en gräns för den sammanlagda koncentrationen av bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom. Dessutom innehåller förordningen bredare krav på Substances of Concern, det vill säga ämnen som inger betänkligheter.
Är PFAS förbjudet i alla förpackningar enligt PPWR?
Nej. PPWR:s särskilda PFAS-gränsvärden gäller förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Sedan den 12 augusti 2026 får sådana förpackningar inte släppas ut på marknaden om PFAS förekommer i koncentrationer som är lika med eller över förordningens gränsvärden. Andra PFAS-begränsningar kan samtidigt följa av annan lagstiftning.
Vad betyder Substances of Concern i PPWR?
PPWR ställer krav på att förekomsten och koncentrationen av Substances of Concern i förpackningsmaterial och förpackningskomponenter ska minimeras. Syftet är bland annat att minska deras förekomst i utsläpp, aska och andra material från avfallshantering samt i sekundära råvaror.
Hur hänger PPWR ihop med REACH?
PPWR och REACH kompletterar varandra. REACH reglerar kemiska ämnen och kan bland annat begränsa hur vissa ämnen får användas eller släppas ut på marknaden.
PPWR fokuserar på förpackningen och ställer krav på dess kemiska innehåll, även med hänsyn till återvinning och sekundära råvaror. Företag behöver därför ha koll på både vilka krav som gäller för ämnet och för förpackningen där det förekommer.
Vad behöver företag göra för att uppfylla kemikaliekraven i PPWR?
Det beror på företagets roll och vilka förpackningar som hanteras. En bra utgångspunkt är att kartlägga relevanta förpackningar och material, säkerställa tillgång till information från leverantörer och identifiera om PFAS, reglerade tungmetaller eller andra substances of concern kan förekomma. Det är också viktigt att följa utvecklingen eftersom delar av PPWR och arbetet kring substances of concern fortsätter att utvecklas.
Har du några frågor? Vi finns här!
Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring kemikaliehantering och finns här för att hjälpa er att öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.
Tveka inte, utan mejla oss direkt på consulting@intersolia.com eller via knappen nedan.
