Säker kemikaliehantering handlar inte bara om att följa regelverk — det handlar om att skapa en trygg, effektiv och hållbar arbetsmiljö. Många arbetsplatser arbetar redan aktivt med kemikalier, men missar fortfarande kritiska block i processen som påverkar både säkerhet och efterlevnad.
I den här artikeln går vi igenom sex centrala moment inom kemikaliehantering som måste finnas på plats — oavsett bransch eller storlek på verksamheten.
1. Identifiera alla kemiska riskkällor
Kom ihåg att kartlägga alla kemiska risker i verksamheten. Det är lätt att fokusera på kemiska produkter som står på hyllan, men en stor del av de verkliga riskerna uppstår i processer, restprodukter och arbetsmoment – där farliga ämnen bildas, frigörs eller förändras över tid. En noggrann inventering innebär därför att du ser bortom etiketten och identifierar samt undersöker kemiska faror i både produktform och som biprodukt av arbetet, vilket är en central del av er kemikaliehantering.
Exempel på riskkällor som ofta missas:
Avfall och spillmaterial som kan innehålla farliga rester.
Svetsrök, metallpartiklar och slipdamm som kan vara hälsofarliga vid inandning.
Avgaser från maskiner och förbränningsmotorer, exempelvis dieselavgaser.
Impregnerade ytor och behandlade material som kan avge kemikalier vid bearbetning.
Mögelsporer och ämnen från mikroorganismer, till exempel i skärvätskor eller fuktiga miljöer.
Syrefattig atmosfär i slutna utrymmen eller tankar, där kvävningsrisk förekommer.
2. Ha uppdaterade säkerhetsdatablad och märkning
Enligt lag ska alla kemikalier som används i verksamheten ha aktuella och korrekt uppdaterade säkerhetsdatablad (SDB). Säkerhetsdatabladen ska finnas på svenska och uppdateras minst vart femte år. Informationen ska vara lätt att hitta, förstå och använda för alla som kommer i kontakt med produkten – från operatörer och underhållspersonal till chefer och skyddsombud.
Även etiketter och CLP-märkning på produkterna måste vara tydliga och korrekta, så att användaren snabbt kan identifiera risker och skyddsåtgärder direkt på förpackningen. Genom att se till att detta är åtgärdat är ni en god bit på vägen mot en tryggare kemikaliehantering.
3. Gör en strukturerad riskbedömning
Att förstå vilka faror en kemikalie kan innebära är bara första steget i kemikaliehanteringen. Det som verkligen avgör risken i praktiken är hur, var och i vilken omfattning den kemiska produkten eller ämnet används. En genomtänkt och dokumenterad riskbedömning hjälper dig att identifiera vilka situationer som kräver extra skydd, vilka åtgärder som behövs och hur du bäst förebygger incidenter och ohälsa. Glöm inte att riskbedömningen ska dokumenteras, följas upp och revideras när förändringar sker i processer, produkter eller arbetsmetoder.
Vid riskbedömningen behöver du ta hänsyn till:
Ämnets farliga egenskaper (H-fraser)
Exponering (hud, luft, stänk, inandning)
Använd metod (spray, hällning, blandning)
Mängd och frekvens
Ventilation och tekniska skydd
Arbetsplatsens rutiner och kompetens
Ett ämne kan vara farligt men det behöver inte betyda att ämnet förknippas med hög risk. Samma sak gäller för ämnen som i sig inte är farliga men där användningsområdet kan medföra risker.
Övriga kemiska riskkällor – vad är det och hur gör du?
I den här artikeln går vi igenom vad övriga kemiska riskkällor är och ger konkreta tips på hur du kan identifiera och hantera dem.
4. Anpassa arbetsmetoder och tekniska skydd
När riskerna nu är identifierade genom en riskbedömning är nästa steg att säkerställa att rätt skyddsåtgärder införs. Det handlar om att skapa arbetsmetoder och en arbetsmiljö där risken för exponering är så låg som möjligt, både för individen och för verksamheten som helhet.
I kemikaliehantering gäller principen att du alltid ska prioritera tekniska lösningar och anpassade arbetssätt framför personlig skyddsutrustning (PPE). Det är dessa åtgärder som ger ett långsiktigt, robust och effektivt skydd, och som minskar beroendet av individuella rutiner och beteenden.
Personlig skyddsutrustning är fortfarande viktig, men bör ses som den sista barriären när riskerna inte kan elimineras eller minskas på annat sätt.
Exempel på förebyggande tekniska och organisatoriska åtgärder kan vara:
- Slutna system för att undvika kontakt med kemikalier
- Processventilation för att hålla luftkvaliteten säker
- Punktutsug direkt vid källa för att minimera spridning
- Val av appliceringsmetod som minskar aerosolbildning och stänk
- Spill- och läckageskydd som fångar upp kemikalier innan de sprids
5. Säkerställ korrekt förvaring och hantering av avfall
Förvaring och avfall är två områden inom kemikaliehantering där många verksamheter får anmärkningar vid tillsyn. Otydlig ordning, felaktig samförvaring eller brister i rutiner för spill och restprodukter kan snabbt leda till både arbetsmiljörisker och miljöpåverkan — och i värsta fall olyckor. Förvaringsutrymmen ska vara märkta enligt CLP och AFS 2023:10.
Rätt hantering handlar både om säkerhet, ordning och lagkrav. Kemikalier ska förvaras på ett sätt som minskar risken för läckage, spill och farliga reaktioner, samtidigt som det ska vara enkelt för personalen att göra rätt.
Säkerställ att:
Kemikalier förvaras under ögonhöjd, särskilt frätande produkter.
Samförvaring sker enligt gällande regler, för att undvika farliga reaktioner.
Uppsamlingskärl och spillberedskap finns där flytande kemikalier hanteras.
Spillmaterial, trasor och absorberingsmedel klassas och omhändertas som farligt avfall.
Förpackningar är hela, märkta och stängda när de inte används.
Avfallsbehållare är tydligt märkta och placerade nära användningsområden.
6. Planera för underhåll — den bortglömda risken
Underhållsarbete utgör en ofta underskattad risk i kemikaliehanteringen. Till skillnad från den dagliga driften innebär underhåll många moment där personalen kan komma i direktkontakt med kemikalier som finns kvar i rörledningar, tankar, pumpar, filter, maskiner eller processutrustning. Det kan även handla om exponering för ångor, rester på ytor eller spill som inte syns vid första ögonkastet.
Därför behöver underhåll hanteras separat och med extra försiktighet — även om arbetsuppgifterna kanske utförs sällan.
Säkerställ att:
- Underhåll ingår i riskbedömningen, med tydliga arbetsmoment och skyddsåtgärder.
- Särskilda rutiner och instruktioner finns, exempelvis vid tömning, rengöring, öppning av system eller byte av filter.
- Processer är avstängda och rengjorda innan arbete påbörjas, när möjligt.
- Extra skyddsutrustning används vid behov, såsom handskar, stänkskydd, andningsskydd eller kemskyddsdräkt.
- Endast behörig personal utför arbetet, med rätt kunskap om kemiska risker.
Har du några frågor? Vi finns här!
Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring arbete med säkerhetsdatablad och finns här för att hjälpa er att öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.
Tveka inte, utan mejla oss direkt på consulting@intersolia.com eller via knappen nedan.
