Under 2023 var det fler som omkom i arbetsplatsolyckor än under flera år tillbaka. Många medier har rapporterat om stressiga miljöer på arbetsplatser, samtidigt som det riskförebyggande arbetet är bortprioriterat eller nästintill obefintligt. I denna artikel får du ta del av saker att tänka på, och tips på hur du kan komma igång med riskförebyggande arbete på din arbetsplats.
Bakgrund
Under 2023 var det fler som omkom i arbetsplatsolyckor än under flera år tillbaka. Enligt siffror från Arbetsmiljöverket var det totalt 55 personer som omkom. Till dessa 55 hör endast svenska medborgare som jobbar för svenska bolag, alltså var den egentliga siffran ännu högre om man räknar med arbetare till utländska arbetsgivare och exempelvis praktikanter. När dessa räknas med ligger siffran runt 60 enligt Arbetsmiljöverkets preliminära statistik.
Senast man såg så många dödsfallsolyckor var 2011. Åren innan dess har snittet legat runt 38 per år, vilket även det är en alldeles för hög siffra.
Men arbetsplatsolyckor kan även leda till skador och sjukfrånvaro, och under 2022 rapporterades över 35 000 arbetsplatsolyckor ha lett till sjukfrånvaro från arbetet. Siffrorna för 2023 har ännu inte publicerats.
Förebyggande riskarbete
En av de mest effektiva metoderna för att förebygga arbetsplatsolyckor och ohälsa på arbetet är att kontinuerligt jobba med ditt systematiska arbetsmiljöarbete – eller SAM som det kallas. Som arbetsgivare är du skyldig att i största möjliga utsträckning försöka förebygga olyckor och sjukdomar på grund av arbetet – det står i arbetsmiljölagen.
Vad är SAM?
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en modell för hur arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen ska vara uppbyggt och beskrivs i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1. Målet är att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla anställda på en arbetsplats och undvika arbetsplatsolyckor. Det innebär att arbetsgivaren systematiskt och regelbundet utvärderar och förbättrar arbetsmiljön.
Vem är ansvarig?
Att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger alltså på arbetsgivarens bord. Men enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Detta kan betyda att riskbedömningen görs i samråd med arbetsmiljöansvarig och den som har kunskap om eventuella faror ute i verksamheten, exempelvis ett skyddsombud. Att göra ett riskförebyggande arbete utan att ha kunskap om riskerna är lika dumt som det låter, så ta hjälp av varandra för att uppnå en så bra riskbedömning som möjligt.
Ibland har man helt enkelt inte rätt kompetens internt, och då måste man ta in extern kompetens. Det står på Arbetsmiljöverkets hemsida.
Informationsspridning
Som arbetsgivare så har du också skyldighet att informera om risker och hålla dokumentation tillgänglig.
Det innefattar bland annat:
- De som använder sig av en kemisk produkt i sitt arbete har rätt att få ta del av säkerhetsdatabladet och den information som står skriven där.
- Informationen ska finnas på svenska eller på ett annat språk hela personalen använder.
- Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att användaren enkelt hittar och har tillgång till denna information.
- Arbetsgivaren har även skyldighet att meddela användaren om de risker som arbetet medför.
Det är viktigt att ta hänsyn till olika arbetssituationer när man planerar sin informationsspridning, så att samtliga arbetstagare har rätt kunskap för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. En viktig aspekt att fundera på är hur processen ser ut för nya arbetstagare. Får de information om alla risker som finns, finns det korrekt skyltning på din arbetsplats? Varnas det för olika platser där exempelvis tunga fordon kör? Förmedlas det utåt att arbete i cisterner inte får ske på egen hand?
Saker som vana arbetstagare ser som självklara kanske inte är lika självklara för någon som är ny på din arbetsplats. Då är det viktigt att hellre varna en gång för mycket än att anta att alla besitter samma kunskap som du. Tänk att den extra varningen leder till att ni undviker en arbetsplatsolycka, då känns det lite extra viktigt helt plötsligt!
Kemiska produkter och arbetsplatsolyckor
När det gäller kemiska produkter och förhindrandet av arbetsplatsolyckor är det mycket man bör göra för att säkra arbetsplatsen. Det är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare har koll på vilka eventuella faror det finns med era produkter. Har ni produkter som inte lämpar sig för gravida och ammande? Eller CMR-produkter? Har arbetsgivaren gått ut med information om hur dessa produkter ska hanteras? I iChemistry hittar ni våra restriktions- och förbudslistor i översikten. Där flaggas era produkter automatiskt om de kan kräva en extra åtgärd eller om de på något annat sätt är värda att hålla ett extra öga på.
Enligt artikel 35 i REACH har de som använder sig av kemiska produkter i sitt arbete rätt att få ta del av säkerhetsdatabladet och den information som står där.
Har ni iChemistry rekommenderar vi vår funktion Open Access. Genom att skanna en QR-kod för rätt avdelning eller ett kemikalieskåp får du fram alla de kemiska produkter som finns där och du får information om hur man ska hantera dem på ett säkert sätt. Eftersom ingen inloggning krävs kan alla på arbetsplatsen enkelt ta del av rätt information på rätt plats.
Open Access
Spridning av information gjort enkelt
Skapa era egna QR-koder för olika iChemistry-avdelningar, och dela dem med medarbetarna online eller genom att skriva ut QR-koden. Ingen inloggning krävs, och viktig information nås direkt genom att snabbt scanna QR-koden med mobilkameran.
Skyddsombud
Ett viktigt verktyg för att förhindra arbetsplatsolyckor är att utse skyddsombud på arbetsplatsen. Ett skyddsombud är arbetstagarnas representant i frågor som rör arbetsmiljön och ska utses på arbetsplatser med fem eller fler anställda. Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna.
Har ni fler än 25 anställda rekommenderas minst två skyddsombud, och överstiger ni 75 anställda bör ni har minst tre skyddsombud.
Till skyddsombudets uppgifter hör:
- Att samverka med arbetsgivaren i arbetmsiljöfrågor.
- Kan begära att arbetsgivaren sätter in åtgärder om det finns brister i arbetsmiljön.
- Kan avbryta arbete om denne anser att en anställds liv eller hälsa är i fara.
- Skyddsombudet kan vända sig till Arbetsmiljöverket om begärande av förläggande eller förbud.
- Kan även stoppa farligt arbete som utförs av inhyrd personal.
Det är viktigt att vi har skyddsombud, personer som är aktiva i verksamheten för att identifiera risker eller potentiella faror. De kan rapportera dessa internt och arbeta tillsammans med arbetsgivaren eller den arbetsmiljöansvarige för att effektivisera det förebyggande arbetet och därmed förhindra arbetsplatsolyckor. Ett skyddsombud ger även arbetstagarna någon att vända sig till i sådana här frågor.
Vad kan du som arbetstagare göra för att förhindra arbetsplatsolyckor?
Ibland kanske det kännas lite hopplöst att befinna sig på en position i ett företag där man inte är beslutsfattande när det kommer till säkerhet eller riskförebyggande arbete. Men det finns mycket man som arbetstagare kan göra för att förbättra sin arbetsplats till det bättre.
Som arbetstagare har du även i viss mån skyldigheter. Du ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen, så det är ingen rekommendation utan ett måste. Som arbetstagare deltar du i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall. Du kan även föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts.
Du behöver även följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och arbetsplatsolyckor.
Om du som arbetstagare fått information från din arbetsgivare att använda en viss skyddsutrustning då du genomför en aktivitet är det viktigt att du också följer detta. Även om det kan kännas onödigt eller rent av fånigt, är det din skyldighet att följa instruktionerna från din arbetsgivare.
Som arbetstagare bör du också vara uppmärksam på dina rättigheter som ligger på arbetsgivarens bord att tillgodose. Om du inte vet var man hittar information – fråga och be ledningen gå ut med mer klara direktiv samt ge förslag på vart denna informationen kan finnas mer lättillgänglig för er. Du kan exempelvis begära att få uppdateringar årligen om era rutiner, be att få gå utbildningar, ordna säkerhetsdagar med mera. Är du det minsta osäker på hur ett arbetsmoment ska utföras så fråga hellre en gång för mycket än för lite, det kan rädda dig från att råka ut för en olycka, som i värsta fall, kan ge konsekvenser för resten av livet.
Det är även viktigt att veta att du som arbetstagare har rätt att avbryta arbetet om du är orolig för att skadas svårt eller att man fruktar för sitt liv då man ska genomföra ett arbetsmoment. Du ska även snarast underrätta arbetsgivaren eller ett skyddsombud om du finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta gäller inte bara om du fruktar för din egen skull utan även för andra. Genom att arbetsgivare och arbetstagare samarbetar kan vi arbeta mot att minimera arbetsplatsolyckor.
Har du några frågor? Vi finns här!
Våra EHS-konsulter har bred erfarenhet kring arbete med kemikaliehantering och arbetsmiljöfrågor ur olika aspekter och finns här för att hjälpa er öka säkerheten och följa lagkrav. Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning.
Undrar du något? Tveka inte, mejla oss direkt på consulting@intersolia.com
