Per- och polyfluorerade alkylsubstanser eller PFAS, utgör en omfattande grupp syntetiska kemikalier som har en bred användning inom olika industrisektorer, inklusive elektronik, plast, färger och textilier. Deras utbredda användning beror på deras unika egenskaper, såsom hög värme- och slitagetålighet. Hittills finns det upp till 12 000 identifierade PFAS-ämnen.
Det som kännetecknar PFAS-ämnen är förekomsten av minst en perfluorerad metylgrupp (-CF3) eller en polyfluorerad metylgrupp (-CF2-). Deras extremt starka fluorkolbindningar gör dem nästan omöjliga att bryta ned, vilket leder till att de kan förorena miljön i årtionden eller till och med århundraden efter utsläpp.
Var finns PFAS och varför är de ett problem?
PFAS-ämnen har en omfattande användning i brandskum, textilier, kontaktmaterial för livsmedel (t.ex stekpannor), elektronik, produkter för transportmedel (t.ex smörjmedel och värmebeständiga material), energisektorn och inom medicinsk utrustning. Trots deras utbredda användning finns det fortfarande mycket att utforska om dessa kemikalier, och bara en andel av alla ämnen och föreningar har studerats.
Studier har avslöjat att de undersökta PFAS-ämnena har negativa effekter på levern, immunförsvaret och fertiliteten samt misstänks vara hormonstörande och cancerframkallande. Dessutom är PFAS-ämnen svårt nedbrytbara eller bryter ned till andra svårt nedbrytbara ämnen. Flera PFAS-ämnen är dessutom rörliga och lättlösliga i vatten och kan på grund av sina egenskaper inte filtreras bort med konventionella metoder, vilket kan leda till förorening av dricksvattnet. Dessa egenskaper har lett till att PFAS-ämnen även upptäckts i avlägsna områden som Arktis och Antarktis.
PFAS i Sverige
I Sverige är den största utsläppskällan av PFAS användning av brandskum, vilket har lett till höga halter av PFAS i grundvatten, ytvatten och dricksvatten. I dagsläget tillverkas inte PFAS i Sverige, men däremot används det vid tillverkning av olika produkter vilket också kan ge upphov till utsläpp. Även nedfall från luften bidrar till att halterna av PFAS ökar i Sverige.
Befintliga restriktioner
Ett urval av PFAS-ämnen är redan reglerade genom EU:s kemikalielagstiftning, inklusive POP (Persistent Organic Pollutants) och REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemical substanser), men en stor majoritet av de 12 000 identifierade ämnena omfattas inte av dessa.
Redan 2009 infördes ett globalt förbud mot perfluoroktansulfonater (PFOS) och dess relaterade föreningar under Stockholmskonventionen och även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar (POP-förordningen). Denna marknadsförings- och användningsbegränsning utvidgades sedan till att omfatta perfluoroktansyra (PFOA) 2019 och implementerades i POP-förordningen i juli 2020.
Den 25 februari 2023 införde EU-kommissionen en ny post nr 68 på REACH-restriktionslistan (bilaga XVII) i syfte att förbjuda tillverkning, marknadsföring och användning av C9-C14 PFCA (perfluoralkylkarboxylsyror), deras salter och relaterade föreningar. Dessa föreningar är skadliga för miljön och måste betraktas som PBT- respektive vPvB-ämnen. Dessutom är flera av föreningarna skadliga för människor med reproduktionstoxiska effekter och misstänkta cancerframkallande egenskaper.
Förbudet gäller både PFCA som fristående ämnen eller om de ingår som en komponent i blandningar och varor med specifika koncentrationsgränser. I begränsningen har ett antal tidsbegränsade undantag införts, bl.a. för brandskum avsett att förhindra avdunstning från flytande bränsle och för bränder i flytande bränsle (klass B-bränder) och som redan har fyllts i befintliga system fram till den 4 juli 2025. Denna typ av brandskum får dock inte användas i utbildningssyfte och endast på platser där insamling är möjlig.
Ny restriktionslista i iChemistry - PFAS
Med hjälp av vår nya restriktionslista, PFAS, kan ni enkelt hålla koll på vilka av era produkter som innehåller PFAS, så att ni redan nu kan börja fasa ut dessa produkter och substituera där det är möjligt.
Vad händer framöver?
Sedan 2020 har Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge arbetat med ett förslag om att reglera alla PFAS-ämnen tillsammans enligt REACH. Förslaget ska säkerställa att reglerade PFAS-föreningar inte bara ersätts med ”nya” PFAS-ämnen som har samma problematiska egenskaper och att de flera tusen föreningarna inte behöver regleras individuellt.
Förslaget omfattar hela leveranskedjan och kommer att begränsa både tillverkning, marknadsföring och användning. Om förslaget antas kommer det att ha stor betydelse för många kemikalier och artiklar på den europeiska marknaden och bidrar till en betydande minskning av exponeringen av människor och miljö.
Förslaget lämnades till EU:s kemikaliemyndighet den 13 januari 2023 och är ett av de mest omfattande i EU:s historia. Om förslaget godkänns beräknas det träda i kraft tidigast 2025 eller 2026 och då blir det adjö till Goretex-kläder!
Vill du veta om dina kemikalier innehåller PFAS-ämnen eller har du ytterligare frågor? Vi finns här!
Våra EHS-konsulter har lång erfarenhet av arbete med kemiska produkter och finns här för att hjälpa er öka säkerheten och följa lagkrav. I våra kemikaliehanteringssystem arbetar vi aktivt med att jämföra kemikaliers ingredienser mot idag kända PFAS-föreningar.
Vi erbjuder även utbildningar inom miljö- och arbetsplatslagstiftning, REACH, kemikaliehantering och riskbedömning – samt praktisk användning av våra system iPublisher, iDistributor och iChemistry.
Undrar du något? Tveka inte, mejla oss direkt på consulting@intersolia.com
