8

min läsning

Arbetsmiljö

Riskbedömning av kemiska produkter för en säker arbetsmiljö

Skydda dina anställda genom att identifiera kemiska risker i arbetsmiljön

Hantering av kemikalier kan medföra risker som alla berörda bör känna till. För att säkerställa en säker arbetsmiljö är det därför viktigt att berörda personer besitter tillräcklig information om de kemikalier som används och hur de bäst kan skydda sig själva och sina medarbetare. Detta görs bäst genom en riskbedömning.

Bristande, eller nedprioriterad, riskbedömning kan leda till oönskad exponering för kemikalier som kan orsaka allergier, cancer och andra allvarliga hälsoproblem.

Utan ett aktivt riskbedömningsarbete kan också sjukdomar och olyckor få allvarliga konsekvenser för företaget i form av förlorad produktion, frånvaro och skador på utrustningen. Det är därför av stor vikt att riskbedömningar genomförs regelbundet och systematiskt.

Att genomföra riskbedömningar vid arbete med kemikalier är inte endast viktigt för en säker arbetsmiljö, det är även ett lagkrav som måste följas.

Våra kunniga EHS konsulter har lång erfarenhet av att vägleda företag i riskbedömningsprocessen för att skapa säkrare arbetsmiljöer och hållbara verksamheter. Vill ni veta hur vi kan hjälpa er i ert riskbedömningsarbete? Kontakta oss direkt här nedan.

Våra EHS-konsulter har lång erfarenhet av att hjälpa våra kunder med riskbedömningar.  Slipp stressen och kontakta oss redan idag.

Vad är en riskbedömning?

Med ”risk” menas, enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter, sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall ska uppstå, samt följderna av detta.

Att en risk uppstår beror oftast på en kombination av hur saker och ting är organiserade, samt mänskliga och tekniska faktorer. Riskbedömningar handlar om att tänka ett steg längre fram, ett sätt att förebygga de olyckor som ännu inte skett.

Med hjälp av en riskbedömning kartlägger du arbetsmiljön och ser över både allvarliga och mindre allvarliga riskscenarion. Riskbedömningen görs sedan skriftligt och följs av en åtgärds- eller handlingsplan.

Förutom ett bra verktyg i det egna arbetet är riskbedömningar även viktigt att kunna visa vid tillsyn från myndigheter.

Riskbedömning vid arbete med kemikalier

Riskbedömningar genomförs i alla branscher, och i flera av dem inkluderas hantering av kemiska produkter. Både Arbetsmiljölagstiftningen, Egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav på kartläggningen av risker vid arbete med kemiska produkter.

Vilka risker som bör bedömas vid arbete med kemiska produkter beror både på exponeringssituationen samt dess egenskaper.

Där finns flera sätt att informera de berörda personerna om kemikalierna de använder, till exempel via produktens säkerhetsdatablad, skyddsblad eller etikett. Men inga av dessa inkluderar de risker som uppstår i specifika arbetssituationer. Det är här riskbedömningsarbetet behövs för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Avsikten med riskbedömningar är att se så att vidtagna skyddsåtgärder i arbetssituationer med kemikalier är tillräckliga – eller om det finns behov för ytterligare åtgärder.

Kartläggningen inkluderar hur, när och var samt hur länge exponeringen för det kemiska ämnet äger rum. Men den ser även på bland annat ventilation, första hjälpen utrustning samt hantering av spill.

När och hur ofta ska en riskbedömning göras?

När riskerna i verksamheten anses allvarliga – ska arbetsmiljöpolicy, riskbedömning, handlingsplan och slutsatserna från den årliga uppföljningen dokumenteras skriftligt.

Dock är tumregeln att riskbedömningar bör genomföras när det finns arbetsscenarion där anställda utsätts för risker – oavsett verksamhetsstorlek eller allvarlighetsgrad.

Nya riskbedömningar görs i regel när det sker en förändring i verksamheten eller i hanteringen av kemikalien. Detta kan exempelvis innebära:

  • Förändrade arbetsmetoder eller arbetstider
  • Ny eller uppdaterad arbetsutrustning
  • Substitution av produkt eller kemikalie
  • Ny- och ombyggnationer

En riskbedömning är inte heller något du utför en gång, utan det är ett kontinuerligt arbete där du årligen (eller så ofta det specifika scenariot kräver) återkommer för att se över om ytterligare åtgärder behöver tas – eller om nuvarande åtgärder är överflödiga.

Riskbedömning av kemiska produkter för en säker arbetsmiljö

Hur gör man en riskbedömning?

Så, hur gör du en riskbedömning? Där är flera komponenter som är viktiga för att riskbedömningen ska göras korrekt. Nedan ser vi närmre på vem som bär ansvaret, vad som ska riskbedömas och vad riskbedömningen i sig ska innehålla.

Vem gör riskbedömningen och vem bär ansvaret?

Arbetsgivaren är högst ansvarig för att riskbedömningarna utförs, samt att de utförs på korrekt sätt. Dock innebär inte detta att arbetsgivaren själv är skyldig att ansvara för bedömningarna, utan arbetsgivaren kan delegera denna uppgift till annan personal.

Det är dock viktigt att denna nya person är införstådd i, och har godkänt, ansvaret och vad det innebär.

Riskbedömningarna bör sedan skapas i samarbete med de anställda som hanterar de kemiska produkterna då de bäst kan beskriva de arbetsmetoder som används. Det underlättar även utvärderingsarbetet då de kan beskriva den faktiska hanteringen av produkten och huruvida gällande skyddsåtgärder utförs och hur väl de fungerar.

Om nödvändigt kan även arbetsplatsens skyddsombud delta under riskbedömningsarbetet tillsammans med eventuell kunnig expertkonsult – ifall exempelvis mätningar behöver genomföras.

Vad ska riskbedömas?

Riskbedömningar ska göras för alla farliga kemiska produkter, men inkludera gärna även oklassificerade (till synes ofarliga) produkter för att säkerställa att inga andra risker föreligger – och för att dokumentera att produkterna faktiskt är ofarliga.

Det är dock inte endast kemikalier som kan riskbedömas. Riskbedömningsarbetet inkluderar även arbetssituationer där andra sorters risker kan förekomma, även de där kemikalien inte är den farliga komponenten. Exempel på dessa arbetsmiljörisker kan vara:

  • Upphettning av vätska
  • Rivningsarbeten
  • Kemiska reaktioner
  • Heta arbeten så som svetsning och lödning
  • Halkrisker

Beroende på hur kemikalien används och behandlas under hanteringen kan även faror med exempelvis gaser eller damm uppstå. Därför gäller det att vara noggrann i sitt riskbedömningsarbete så att indirekta riskkällor inte missas.

Sist bör även nämnas att riskbedömningar inte görs per kemisk produkt utan per aktivitet. Alltså behöver du göra separata riskbedömningar för samma kemikalie om den används i flera olika scenarion där hantering eller miljö skiljer sig åt.  

Vad ska en riskbedömning innehålla för arbete med kemikalier?

För arbete med kemikalier bör en riskbedömning innehålla information om potentiella risker (undersök), en värdering av de risker som hittats beroende på allvarlighetsgrad (riskbedöm), en eventuell handlingsplan med passande åtgärder (åtgärda) samt en kontroll av utförda åtgärder och huruvida de har fungerat (kontrollera).

Glöm ej att riskbedömningen endast är giltig när den skrivits under av personen som är ansvarig för bedömning. Det är även viktigt att det tydligt framgår på riskbedömningen vem eller vilka som gjort bedömningen och att riskbedömningen sedan förvaras i den lokal som bedömningen avser.

Riskbedömning av kemiska produkter för en säker arbetsmiljö

Kontroll av riskbedömningen - blev den bra nog?

Det finns flera olika sätt du kan genomföra din riskbedömning på. Du kan antingen göra det själv, tillsammans med medarbetare – eller i samarbete med en expert. Det viktigaste är att du kan samla in aktuell information om scenariot där kemikalien hanteras – samt de bästa sätten att åtgärda riskerna på.

Men när du då har genomfört din riskbedömning, hur vet om den blev tillräckligt bra?

Checklista för att utvärdera din riskbedömning

  1. Är riskbedömningen aktuell?
    Riskbedömningen är aktuell om du fortfarande använder samma kemiska produkt och hanterar den på samma sätt.

  2. Bedöms risker för hudkontakt och intag via munnen?
    Här inräknas situationer så som rökning och matintag utan att händer tvättas.

  3. Finns där en risk för inandning av ångor?
    Om så, mät luftföroreningar för att se så att hygieniska gränsvärden inte överskrids.

  4. Finns där uppgifter om tidigare olyckor, arbetsskador eller tillbud?
    Glöm ej att inkludera dessa uppgifter i riskbedömningen.

  5. Har berörda medarbetare deltagit i utvärderingen?
    Den personal som hanterar kemikalien i arbetsscenariot besitter viktig kunskap gällande faktisk hantering och möjliga oväntade risker.

  6. Har passande åtgärder planerats eller genomförts?
    Riskbedömningen har troligtvis resulterat i ett antal åtgärder. Det är av stor vikt att dessa planeras, åtgärdas och följs upp.

  7. Är riskbedömningen godkänd och dokumenterad korrekt?
    Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska tydligt framgå vem som godkänt riskbedömningen.
Riskbedömning av kemiska produkter för en säker arbetsmiljö

Vad händer när riskbedömningen är klar?

När riskbedömningen är dokumenterad och underskriven ska den förvaras i lokalen där risken som utvärderas finns. Riskbedömningen ska där vara lättillgänglig för alla berörda arbetare.

Beroende på vad riskbedömningen resulterat i ska även nödvändiga åtgärder nu utföras. Detta kan röra sig om, men behöver inte begränsas till, ny skyddsutrustning, förbättrad ventilation och substitution av farliga kemiska produkter.

Riskbedömningen och beslutade åtgärder ska sedan kontrolleras i ett, beroende på situationen, passande intervall. Detta bör dock i alla fall göras årligen. Vid kontrollen bör allt som nämns i checklistan ovan godkännas – om inte bör en ny riskbedömning genomföras.

Lagar och regler som gäller vid riskbedömning av arbete med kemikalier

De föreskrifter som reglerar det svenska riskbedömningsarbetet finns spridda över flera kompletterande bestämmelser. Dessa bestämmelser går att finna i både svensk och europeisk lagstiftning, och de huvudsakliga föreskrifterna som reglerar riskbedömningsarbetet går att finna i följande:

REACH Bilaga II

Säkerhetsdatabladspunkterna: Farliga egenskaper, Första hjälpen, Hantering och lagring – samt Begränsning av exponering/personligt skydd). 

Miljöbalken (1998:808) kap 2

2§ Kunskapskravet Du ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet

3§ Försiktighetsprincipen Du ska förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön.

4§ Produktvalsprincipen Verksamheten är skyldig att välja kemiska produkter med så bra egenskaper som möjligt ur hälso-och miljösynpunkt.

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

AML 2 kap. 2§ Arbetet ska planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö

AML 2 kap. 6§ Ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet

AML 2 kap. 7§ Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas

AML 3 kap. 2§ Arbetsgivaren ska vidtaga alla de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker

AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2018:1 Hygieniska gränsvärden

Andra relevanta lagar

SFS 2010:1011 Lag om brandfarliga och explosiva varor

SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga vätskor

Där ställs även i vissa fall specifika krav på riskbedömningen för särskilda kemiska ämnen och situationer, exempelvis:

AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare

AFS 1997:7 Gaser

AFS 1999:11 3§ Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt

Vanliga frågor och svar

Fråga 1. Vad är skillnaden på en riskbedömning och en riskanalys?

En riskanalys är en del av riskbedömningen. Riskanalysen innefattar riskidentifiering samt riskuppskattning. Efter riskanalysen följer resterande delar i riskbedömningen, så som riskvärdering och åtgärds- och handlingsplan.  

Fråga 2. Kan vem som helst skriva under riskbedömningen?

Nej, signering får endast göras av personen som är ansvarig för riskbedömningen och medförstådd i ansvaret.

Fråga 3. Måste skyddsombud vara med på riskbedömningar?

Nej, men skyddsombudet kan givetvis påverka att arbetsgivaren ser till så att relevanta riskbedömningar utförs på arbetsplatsen.

Fråga 4. Vilka ska delta vid riskbedömningen?

Alla parter som besitter relevant information om riskkällan (exempelvis de som arbetar med den kemiska produkten), ansvarig personal samt eventuella experter om där finns ett behov av specialundersökningar (exempelvis mätning av inandningsluften).

Våra kunniga EHS-konsulter finns här för att ge personlig konsultation där du får stöttning i ditt eget riskbedömningsarbete. Konsulterna kan både hjälpa dig att utföra riskbedömningen, samt ge dig råd i hur du själv kan utföra den på allra bästa sätt.

Tveka inte, utan mejla oss direkt på consulting@intersolia.com

Intersolia team

Kostnadsfria webbinarier om riskbedömningar

Vi skapar kostnadsfria webbinarier fyllda till brädden med matnyttig kunskap så att ni kan arbeta proaktivt med er kemikaliehantering. Här nedan följer bland annat vår tredelade serie där vi steg för steg går igenom hur du bäst kan arbeta med dina riskbedömningar.

Dela
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email